Farliga tider!

Det känns som sommaren allmänt är farliga tider för små barn. Det är getingar på dagarna och myggor på kvällarna som jag försöker skydda Isabel från. Fästingar både inne, från katt, och ute, i gräset. Hon får inte bli för varma och vistas för mycket i solen. Hon ska dricka ordentligt så hon inte blir uttorkad. Hon har fått värmeutslag som vi trodde var vattkoppor. En oändlig radda av farliga saker. Men å andra sidan finns det ingen bättre tid än nu så vi tar alla farliga saker till oss och njuter för fullt av bad och sol.

Ja det är mycket nu, men som om detta inte vore nog med farligheter. Bell är nu 10 månader och går längs alla möbler, väggar eller ben med för den delen, som hon kan hitta. Hon kämpar sig fram och hittar ibland balasen och står själv någon sekund tills hon kommer på att hon faktiskt står själv och slänger sig ner på rumpan i tryggheten.

Idag stod hon vid vardagsrumsbordet och pillade på en fjärrkontroll (fjärrkontroller är roliga grejer med alla sina knappar). Jag puttade fjärkontrollerna till mitten av bordet för att hon inte skulle nå dem och talade för 1000e gången om för henne att de är "Aj aj". Sa att de är pappas och att han blir ledsen när hon biter på dem så de går sönder, vilket har hänt. (Att en fjärrkontroll gått sönder alltså, inte att pappa blivit ledsen på riktigt för det. Hihih...) Jag torkade rent henne kring munnen efter päronpuré och gick snabbt ut i köket för att kasta pappret. Jag var borta i ca. 10 sekunder och när jag kommer tillbaka sitter hon nöjd på bordet och biter i en fjärrkontroll.

Jag hann inte fram fort nog. Guuuud så rädd jag blev!
FARLIGA tider!  =)

1 Anna:

skriven

Ja det blir lite annat när dom börjar förflytta sig .. vänta du bara till hon går å springer ;) innan man hade barn själv var det svårt att förstå hur farligt precis allt kan kännas å man tyckte ju att många föräldrar va redigt överbeskyddande .. det får man ju äta upp nu :)

Stora kramar!!

.. vin nån kväll ??? :)

2 Veronica:

skriven

Du har så rätt Anna. Tanken har nog slagit en ibland att föräldrar har "daltat" men jag kan erkänna att jag ligger nog rätt högt på den listan ;)



Vin någon kväll - jag är på! =)

Kram

3 Cissa:

skriven

Hoppsan! Är hon släkt med Theo kanske? Jag var, precis som du, borta en kort stund, så lång tid det tar att snäsa av en telefonförsäljare. På den stunden hann han upp på köksbordet, skruva av locket på saltkaret och börja slicka i sig. Usch vad rädd man blir och vad många otäcka bilder man får på näthinnan.



Kram på er! Vi ses snart!

Kommentera här: