Nu lämnar vi julen för denna gång och går in i det nya året

Denna jul har det varit mycket upplevelser för Bell. Förra året förstod hon inte så mycket av
Lucia- och julfirande men i år har det varit mycket funderingar och pra kring allt hon sett och upplevt.
 
 
Bell är en tjej som gillar bus och gillar gräsklippare, fyrhjulingar, köra sin elbil, hoppa studsmatta och en massa annat. Vad hon INTE gillar är när man sjunger "Ja må hon leva" eller när någon uppmärksammar när hon sjunger. Hon vill inte på något sätt stå i rampljuset.
 
När det var dags för Lucia på förskolan så fick hon välja mellan att vara Tomtenissa eller Lucia.
 
Hon valde Lucia. Jag misstänker att det var det gnistrande glittret och ljuset som avgjorde det hela ;)
 
Eftersom hon som sagt inte gillar att stå i rampljuset så hade vi gjort upp en plan att
fota henne så snabbt vi bara hann när hon kom ut. Allt för att hinna få en bild på henne
innan hon såg oss och lämnade Luciatåget. Ganska talande första bild.
 
När hon fick syn på oss så skrek hon högt och tydligt "Mamma! Pappa!"
Men duktiga IB viskade pedagogiskt i hennes öra att de skulle sjunga färdigt först.
Och trot ell ej men hon satt kvar! Lilla hjärtegullet.
De var så duktiga alla barnen på att sjunga för oss föräldrar.
 
På julafton åkte vi upp till mormor och gjorde fint.
 
Senare kom tomten. Vi hade pratat mycket innan om tomten. Hur snäll han är som
kommer med paket. Visste inte vad vi skulle förvänta oss av Bell. Tårar eller stora kramen.
Det blev stora kramen =)
 
På juldagen tyckte Bell att tomteklänningen och luvan började kännas boring. Kanske längtar hon, precis som sin mor, efter våren. Nu ville hon ha vingarna hon fått i julklapp. Hon kom också med ansiktsfärgerna hon fått av moster och morbror och så uppmananade hon mig-
"Mamma, måla mig fjäääjil!" Sagt och gjort. Hon satt blickstilla hela tiden när jag målade henne och när hon sedan tittade sig i spegeln sa hon "Jag fjäääjil! Åka moster och morbror!" Så fick det bli =)
 
Nu är julen över för denna gång och vi tackar familj och
vänner för detta år med en stor varm kram.
xx

Juletid ger liv åt minnen

Med vårt ljus i handen från bilen vi går,
tar sikte på graven där körsbärsträdet står.
 
Det är tyst omkring endast knirr från våra skor,
funderar på förklaring till Isabel vart du bor.
 
En mormor som inte finns att hålla i hand,
vi tittar på foton och besöker dig ibland.
 
Jag älskar dig mamma fast det länge nu är,
din kärlek till mig jag i hjärtat än bär.
 
Mitt hopp och min tro är att Isabel en dag,
genom mina minnen ska känna din kärlek så som jag.
 
God Jul mammi
xx