Bacillskräck

Sedan jag var liten har jag haft bacillskräck. Jag har inte kunnat äta med någon annans bestick eller äta upp något från någon annans tallrik, inte dricka ur samma burk som någon annan, inte smaka på någons glass eller att någon får smaka på min, Gud förbjude!

Det har blivit bättre med åren. Nu kan jag dricka ur samma dricka, beroende lite på vem det är, och sådana saker. Men efter jag tvättat händerna när jag kissat på en offentlig toalett tar jag inte i några handtag. Jag använder papperhanduk eller trycker ner handtag med armbågen. Fast det beror inte så mycket längre på bacillskräck, det handlar idag mer om att jag vet hur lätt förkylningar och magsjukor smittar på t.ex. dörrhandtag.

Det samma gäller på skolan jag jobbar. Speciellt i magsjuketider, då öpnnar jag alla dörrar med armbågen. Detta går helt automatiskt, det är inget jag tänker på eller anstränger mig för. Jag antar att barnen i mina klasser har de mest rena händerna på skolan och har minst antal frånvarodagar i magsjuka per år. Hihihih... Drillade stackare  =)

Nu till poängen med detta inlägg. Jag har alltid tyckt det ser superläbbigt ut när mammor och pappor äter upp en liten halväten geggig gurkbit eller kakhalva. Bläää... Eller när de är ute och ger barnet mat där det kanske inte finns varken vatten eller papper och drar av lite gröt från hakan och stoppar i munnen. Urk.

När jag kommenterat detta för mina kompisar, frågat hur de kan, får jag alltid svaret: -Veronica, det är annorlunda när det är ditt eget barn. Yeah right!

Nu sitter jag där med skägget i brevlådan och äter upp en äppelbit som blev över, slickar av en sked med katrinplommonpuré när vi sitter i bilen och jag njuter av varje dregglig päronsgrötspuss! ♥



"Peta inte öronen med något som är mindre än en armbåge"


Isabel har ofta öronvax längst ut i sitt öra. Jag tycker det känns jätteläskigt när jag försiktigt ska peta bort det. Är så rädd att hon ska hoppa till eller vrida snabbt på huvudet. Jag petar inte inne i örat men vill ta bort det som är i ytterörat. Det brukar sluta med att jag låter bli helt för jag tycker det känns farligt.

Härrom dagen kom Bells farmor med tops för barn. Vilken grej! Jag har aldrig sett dem.
Lööööv dem. Nu känns det mycket tryggare att få hennes små öron hyfsat snygga  =)

Midsommar

Varje år firar vi midsommar i Björklinge med goda vänner. Det är alltid underbart roligt vare sig det är regn eller sol. God mat & dryck, lekar och barnskratt - svensk midsommar! 

I år var det extra härligt då vi också hade en liten med oss. Hon tyckte det var superspännande med alla barn och hela atmosfären. Tänk att hon redan förstår och uppfattar så mycket, lilla Bellfisen.

Tack familjen Söderström, Rickardsson, Högström och Rangse för i år.
Ser redan fram emot nästa!  =)








Liknande inlägg