Rutinultraljudet visade på SUA - bara en artär i naveln

I torsdags var vi på Akademiska och gjorde rutinultraljudet. Det är vid detta besök barnmorska går igenom hela barnet och kontrollerar att allt ser bra ut. Hon mäter t.ex. huvudet och lårbenet och jämför dessa. Kontrollerar att propositionerna stämmer överens. De tittar också på magsäck, hjärta, hjärna och urinblåsa. 

Då vår bäbis tryckte in sig i ett hörn så fick den en oval huvudform och hon kunde inte mäta ordentligt. Hon hittade också bara en artär i navelsträngen och en ven. Det skall finnas två artärer och en ven. Detta gjorde att hon bokade in oss på ett läkarbesök för en extra titt.

Igår var vi där och läkaren gjorde ultraljudet igen och kom fram till att huvudmåttet är normalt men att det saknas en artär. Läkaren är av den äldre generationen, lite stram och väldigt kortfattad. Är inte på något sätt pedagogisk i sina uttalanden. Han talade om att de vill ha lite mer uppsikt på oss med fler kontroller.

Varför då? Vad betyder detta?, frågade jag. Jaaa... Det kan leda till att barnet får missbildningar i t.ex. på hjärtat, urinblåsan eller kromosomavvikelser. Han har bokat in oss till en barnhjärtläkare, förmodligen när bäbisen är i vecka 20-22. Han sa också att det är viktigt att kontrollera barnets storlek varje månad med ett ultraljud så att man ser att barnet har vuxit som det ska, att det får tillräckligt med näring då det bara finns en artär.

Jag kände mig väldigt vilsen, rädd och ledsen när vi åkte hem. Vad betydde detta? Vilka risker fanns? Satt sedan hela dagen och sökte information kring detta på internet. Jag vet att det är på både gott och ont, för man hittar väldigt mycket negativt och saker som skapar mer oro. Men jag känner ändå nu att jag har mer kött på benen. Har mer fakta och förstår lite mer vad det handlar om.

Tillståndet/sjukdommen kallas SUA, single umbilical artery. Det drabbar 1 av 100 barn som föds. Tyvärr hittade jag inte alls mycket info på svenska. Men i USA har man forskat en hel del kring detta och där fanns en del att läsa. Riskerna är många men om barnet inte har några avvikelser på ultraljudet så är chansen stor att barnet föds friskt. De hittar inget ovanlig med vår bäbis så vi håller tummarna att ultraljudet på hjärtat kommer vara bra och att den lille kommer växa som den ska. En annan risk är även att att barnet kan födas antingen för tidigt eller att den är mindre än vanlig när den föds.

Jag har läst mycket fakta nu och om risker men även om mammor som skriver och berättar om hur deras barn haft bara en artär och hur de idag efter födseln mår bra och är friska. Läkarna idag är också väldigt duktiga på riktigt små barn, många fel går att operera när barnet är fött, så som urinblåsan eller hjärat.

Jag har ju varit en hönsmamma under hela graviditeten och oroat mig för allt, och nu ställs jag verkligen på prov. Måste försöka se framåt och vara positiv. Vi har två delmål nu 1) Att rackarungen har följt kurvan och vuxit som den ska vid nästa ultraljud den 3 maj. 2) Att barnhjärtläkaren säger att allt ser bra ut på ultraljudet han ska göra.

Kram från en orolig och otroligt förkyld blivande mamma

Ps. Vi vet fortfarande inte om det är en kille eller tjej. John sa att om läkaren såg så fick han gärna berätta.
"Ja, OM jag ser, för jag tänker inte leta." 
Ja, ja. Så kan det gå, när inte haspen är på =) Kram igen


 

Svar på odling i näsan

Jag ringde nu på morgonen till vårdcentralen för att höra om provsvaret från odlingen de tog i onsdags hade kommit. Det hade det och provsvaret var negativt. Åhhh så skönt det var att höra att det inte var någon svininfluensa! Nu väntar jag på att doktorn ska ringa tillbaka så får vi se om det finns något som är klass A som hon kan ge mig.

Jag var hos henne  för en vecka sedan också för att få något mot hostan så jag kan sova lite på nätterna. Då fick jag, trot eller ej, Cocillana. Jag har alltid trott att den är superstark och full av morfin. Men den är klass A. Det kändes inte helt okey när jag efter några dagar vågade prova. Kände att jag måste prova så jag fick sova. Det hjälpte inte ett skvatt så jag har inte tagit det något mer. (Lika bra det)

Jag har nu hostat i två veckor och jag börjar känna det rejält i kroppen. Känner mig ledsen och låg, förmodligen för att jag är så otroligt trött. Men igår fick jag upp energin lite då vi fick se rackarungen!   =)

Förövrigt är illamåendet mycket bättre. Jag mår illa nästan bara på mornarna och när jag inte ätit på ett tag. Det brukar gå över direkt om jag äter något. Däremot är jag fortfarande känslig för dofter. Speciellt doftljus och matos. Bläää!

Doktorn rekommenderade, förra gången vi pratades vid, att dricka blockchoklad i varm mjölk. Det ska jag nu ta och göra.

Kram

Lilla rackarungen

Idag fick vi se vår bäbbe igen. Det är en sådan underbar känsla varje gång! Det går inte at förklara. Man ser den lille ligga där i lugn och ro och man själv blir så lugn. Idag var det dags att mäta olika kroppsdelar och kolla alla organ. Det är helt otroligt hur de kan se allt. Fantastiskt duktiga!

"Här ser ni urinblåsan, det betyder att barnet kan kissa, här ser ni hjärtat och alla hjärtklaffar fungerar som de ska." What!? Kan du se det? Japp. Otroligt!

Hon mätte lårbenet och kollade alla fingrar och tår. Allt såg bra ut. Men sedan blev det lite mer marigt. Vi märkte hur hon mätte och mätte huvudet, flera gånger. "Barnet ligger och trycker in sig i ett hörn mot din mage och upp mot moderkakan. Så här små barns huvuden är så väldigt mjuka. Ser ni att huvudformen blir oval när barnet trycker in sig i hörnet? Då kan jag inte mäta korrekt."

Hon försökte skumpa på min mage så bäbben skulle flytta lite på sig men nope, ville inte. När hon mätte lårbenet så stämmer det överens med vart vi ligger i veckor 17+3 men när hon mätte huvudet så blev det 8 dagar fel. Det får inte vara mer än 7 dagars skillnad, är det det så måste en läkare titta och mäta. Jag frågade om det är något som vi ska oroa oss för, men det tyckte hon inte. (Så Veronica, gör inte det nu hela helgen!)

Nästa problem som dök upp var när barnmorskan ville kontrollera profilen, att pann-, näs- och haklinjen ser normal ut. Hon kunde inte se ordentligt då bäbben varje gång hon försökte letade och satte in tummen i munnen. Då provade hon att titta på navelsträngen istället. Där ska hon kunna se flödet så barnet får sin näring, blod, luft osv. På bägge sidor om navelsträngen ska hon också kunna se kärl för att vara nöjd med undersökningen men de t kunde hon inte för då la barnet sina händer på magen.

Okey, då kollar vi profilen istället. Nope, då var handen med tummen där igen. Och ner till naveln, nope, händer på magen. "Det är en liten rackare det här" sa hon vid ett flertal tillfällen, så nu har bäbben ett nytt namn. Rackarungen!  =)

En tumsugare, det kommer helt klart från pappa! Han sög på sin älskade tumme han när han var liten.

Allt ser jätte bra ut förutom att jag inte kan mäta huvudet och titta lite närmare på navelsträngen, sa barnmorskan. Vi bokar en tid till på måndag så får läkaren göra ett försök. Välkomna åter.

Ja du lilla rackarunge, den trippen gör vi så gärna för din skull!  =)


Här ser vi rackarungen i en lite otydlig men ändock i profil.
Armen uppe vid ansiktet och ena benet lite böjt mot magen.



Här han den båda händerna uppe vid ansiktet febril letande efter munnen.



Här ser vi rackarungens lilla hand med tummen utsträckt mot munnen.
Guuuuuullis! (Mitt hjärta nästan spricker!)



Här har vi hittat munnen! Mmmmmm... Vad gott!

Liknande inlägg