Bell är så söt när hon glatt säger tack när hon får något. Det kan vara en smörgås, godis, nappen eller en puss. "Tack".

 

Vi har förstått av förskolepedagogerna att de tycker Bell är väldigt artig. "Hon säger alltid tack när hon får något. Ni har drillat henne väl." Faktum är att det är något hon kommit på själv, hört oss och andra människor säga så.

 

Jag tycker hon säger tack till allt. Det kan bli väldigt roligta situationer och John och jag kan knappt hålla oss för skatt ibland. Jag upptäckte idag att hon har prickar på kroppen. Vi antar att det är vattkoppor, vi får väl se imorgon bitti hur hon ser ut. Om det blivit några fler, jag räknade till 11st på eftermiddagen.

 

Innan läggdags så började hon plötsligt att gråta. Jag gungade henne i famnen och frågade om hon hade ont någonstans -Däääär, sa hon och pekade på pannan. Jag gick och badade henne för att svalka av kroppen innan hon skulle sova. Hon lugnade sig och blev gladare. John kom och tog upp henne och jag bad honom ge henne en Alvedon-supp så hon får sova lugnt inatt.

 

Efter ett tag kom han in i badrummet och småler. Här får ni kvällens tack. Kram och natti på er  =)

 

John lägger Bell på soffan för att sätta på henne en blöja och ge henne en Alvedon-supp. Hon håller i min Iphone och tittar på film. När han sätter i suppen låter det så här: