Gömda känslor bubblar upp

Vill berätta om en händelse som överrumplade mig i helgen. Jag var in en sväng i en affär som hade lite inredningssaker för barn. Jag vill ha svart/vitt som grund i barnrummet och sedan lägga till några coola färger utifrån om det blir en pojke eller flicka. Brunt och grönt kanske om det är en kille och rosa och grönt om det blir en tjej. Har inte riktigt bestämt mig.

Men i alla fall, i affären plockade jag på mig ett bokstöd med zebror i svart/vitt och en lurvig Barbapappa i svart. När jag sedan är på väg till kassan börjar jag plötsligt att gråta. Hejdlöst, en super duper gråtattack. Jag vet inte varför men tror att det kanske kom över mig att vi faktiskt ska ha barn. Att jag vågar tänka tanken högt för mig för första gången, nu när jag i förra veckan både hört och sett bäbisen. Det var första gången jag köper något till bäbben och det kändes stort. Jag var tvungen att ringa Petra, äggdonatorn, så hon fick mig tillbaka till ett normalt tillstånd.

Människorna i affären måste trott att jag var lite skum. Eller så såg de magen och tänkte:
"Ja ja, gravida kvinnor är ju lite gråtmilda" =)

Kram & natti

Kommentera här: