Återvinning

"Jag vill ha min kalender." Jo, det är klart du vill älskling men den är slut. Du har ätit upp all chokladen. Bell tittar på mig som om jag inte förstår och upprepar att hon vill ha sin kalender.

Vi är på väg till min syster men det är inte mycket annat att göra än att hämta den smått luggslitna kalendern på hennes rum, luckorna börjar ge med sig av allt öppnande och stängande i jakten på choklad. Luckorna är nog öppnade ett hundratal gånger, man kan ju ha glömt öppna någon lucka. Sedan ringer jag Bells morbror som jag vet är på affären och beställer blockchoklad.

Väl hos Bells älskade moster & morbror tar min GuddotterJennifer fram vattenfärg och papper så Bell ska bli upptagen medan jag ger mig på - Uppdrag kalenderåtervinning!

Jag smälter choklad i ångbad (redan här är jag ute på hal is. Jag vill understryka att jag inte på något sätt titulerar mig bakdrottning!) Min syster tittar lite skeptiskt på mig men säger inget.

Ångbadet gick hyfsat. Sedan är det dags att hälla i chokladen i de små formarna bakom alla luckor. Gick rätt smidigt det med. Det tar sin lilla tid då jag måste dölja mitt arbete varje gång Bell vill fråga något om en färg eller ha hjälp med att torka upp färg/vatten från golvet.

Jag ser stolt på mitt verk när jag är klar. Skitbra! Nu ska det bara stelna så ska hon få sin älskade kalender.

... Stelna ja, det tar tydligen längre tid än vad jag trodde. Hmmm... Jag slängde tillslut in kalendern i frysen. Voilá!

Allt är stelnat och klart men då upptäcker jag att jag fyllt på så det blivit små toppar i chokladen så alla luckor går inte att stänga. Jag trycker till, de redan medtagna, luckorna (Alla går inte att stänga trots att jag trycker på ganska rejält. Tur att hon bara är två och inte så nogaräknad) och ropar på Bell.

Hon kommer springande och lyser upp när hon ser att jag håller i kalendern. "Titta vad mamma har."

Mamma fixat!, svarar hon glatt och tar kalendern. (Jag trycker till några luckor i farten som åkt upp igen.) Ett, to, tje, åtta, ella hör jag och så trycker hon lyckligt upp luckorna och börjar mumsa. Jag vill ha alla, hör jag henne säga. Klart du får alla, hör jag hennes moster svara. Alla? säger jag och tittar menande på min syster. Ja...? Det är ju inte så många. Inte? Sist jag kollade så var det 24 luckor i en adventskalender! ;)
xx

https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1361558/images/2013/pic_51070b939606ee7c7d520ba4.jpg" class="image">

1 Jeane Quidote:

skriven

Men vad smart!!! Det kan man ju komma ihåg. Om man orkar för oj så ambitiöst (och då menar jag inte på något bittert, surt sätt utan på det positiva och beundrande sättet). Och... hon pratar en massa, "mamma fixat" liksom - sööööööt! Och duktig. Och vilket hår!
Tur att just den där lilla tjejen fick världens bästa föräldrar <3

Svar: Puuuuuuss!
Veronica

Kommentera här: