Begravning

I fredags var det dags för faster Ingrids begravning. Det var bitande kallt när klockorna klämtade för henne i Högalidskyrkan på söder i Stockholm. En fin liten kyrka och runt om kistan, som var vacket ljusgrå, fanns en mängd blommor, kransar och hälsningar. Jag var lite orolig innan för att Isabell skulle skrika i kyrkan så jag ammade henne i bilen precis innan vi gick in. Inte för att jag tror att någon skulle ta illa upp om hon började gråta, hon är ju bara en bebis, men när man vill ta farväl av någon man älskar så gör man det nog bättre utan stämsång av en arg otålig bebis.

Vi satte oss längst bak så jag kunde resa mig och gå ut om hon skulle bli allt för högljudd. Men det visade sig att min oro var onödig. Hon skruvade sig i pappas armar ett par gånger och började "prata" lite upphetsat men varje gång det var dags för en psalm och orgelns toner spred sig i kyrkan så tystnade hon och låg helt blick stilla. Lilla söta Bell. Faster Ingrid log nog när hon såg detta ♥

xxx

1 Cissa:

skriven

Vad skönt att allt gick bra! Du minns väl Theo på Lasses begravning, när han dansade runt kistan och sjöng för att sedan dratta omkull och slå sig ordentligt med tillhörande vrålskrik...



Mängder med kramar till er!

Kommentera här: